Standarder och märkningar
Direktivet drar även upp stränga riktlinjer för leverantörer av personlig skyddsutrustning. Kraven har nu erkänts internationellt, vilket underlättar för arbetsgivare att välja rätt personlig skyddsutrustning, inklusive skyddshandskar.
Standarder
Allmänna krav
Kategorier
För att uppfylla ett antal krav i den kommersiella sektorn delas skyddshandskar in i tre kategorier:
Kategori I: Vid minimal risk.
Kategori II: Vid medelhög risk.
Kategori III: Vid hög risk.
För samtliga kategorier krävs ett intyg om överensstämmelse. Tillverkaren eller importören är skyldig att tillhandahålla ett intyg om överensstämmelse vid förfrågan.
EN 420:2003
Allmänna krav för skyddshandskar.
Alla PPE-skyddshandskar måste uppfylla kraven i denna standard. Standarden omfattar områden som:
Design och utformning
Handskarna ska ge högsta möjliga skydd för det tänkta användningsområdet.
Produktsäkerhet
- Handsken ska inte kunna skada användaren.
- Handskarnas pH-värde ska vara mellan 3,5 och 9,5.
- Krom VI-halten får inte överskrida < 3 mg/kg.
- Latexhandskar ska testas med avseende på proteininnehåll enligt EN 455-3.
- Handskar som är utformade för att minska risken för elektrostatiska urladdningar ska testas enligt EN 1149 för elektrostatiska egenskaper.
Fingerrörlighet. Prestandan graderas enligt tabellen nedan :
| Prestandanivå | Minsta diameter (mm) på en knappnål som kan plockas upp av en handskförsedd hand 3 gånger/30 sekunder. |
| 1 | 11.0 |
| 2 | 9.5 |
| 3 | 8.0 |
| 4 | 6.5 |
| 5 | 5.0 |
Komfort och effektivitet. Storlekar enligt tabellen nedan :
| EN 420 | Motsvarar | Handskens omkrets/längd (mm) | Handskens minimum längd (mm) |
| 6 | XS | 152/160 | 220 |
| 7 | S | 178/171 | 230 |
| 8 | M | 203/182 | 240 |
| 9 | L | 229/192 | 250 |
| 10 | XL | 254/204 | 260 |
| 11 | XXL | 279/215 | 270 |
Allmänna krav för användarinstruktioner måste inkludera :
- Tillverkarens eller återförsäljarens namn och adress;
- Handskens beteckning;
- Tillgängliga storlekar;
- CE-märkning;
- Skötsel- och förvaringsanvisningar;
- Instruktioner och användningsbegränsningar;
- Namn på och adress till anmält organ som har godkänt produkten.
EN 388:2003
Skyddshandskar mot mekaniska risker
Denna standard tillämpas på alla skyddshandskar vad gäller fysisk och mekanisk påverkan orsakad av nötning, genomskärning, rivhållfasthet och punktering.
Skyddet mot de nämnda farorna visas med ett piktogram följt av fyra siffror (skyddsnivå), där vart och ett representerar det skydd mot en specifik fara som uppnåtts i tester.
abcd- aNötningsmotstånd (x, min. 0, max. 4)
- bSkärmotstånd (x, min. 0, max. 5)
- cRivmotstånd (x, min. 0, max. 4)
- dPunkteringsmotstånd (x, min. 0, max. 4)
Nivå X betyder att detta test inte kan utföras på handsken i fråga. Ju högre nivå, desto bättre prestanda.
A - Nötningsmotstånd
Baserat på antal cykler som behövs för att nöta hål i en handske. Provbitar klipps ut från handskens ovansida och gnuggas mot ett standardsandpapper under ett konstant standardtryck. Antalet cykler mäts när ett hål uppstår i någon av provbitarna.
B - Skärmotstånd
Baserat på antal cykler som krävs för att skära igenom en provbit från ovansidan på en handske med en motroterande cirkelklinga.
C - Rivmotstånd
Den kraft som krävs för att riva sönder provbiten.
D - Punkteringsmotstånd
Baserat på den kraft som krävs för att penetrera provbiten med en specificerad nål. Detta utgör ingen indikation på beständigheten mot föremål med tunn spets, t.ex. en injektionsnål.
| Test | Prestandanivå | |||||
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | ||
| A | Nötningsmotstånd | <100 | 500 | 2.000 | 8.000 | |
| B | Skärmotstånd | <1,2 | 2,5 | 5,0 | 10,0 | 20,0 |
| C | Rivmotstånd | <10 | 25 | 50 | 75 | |
| D | Punkteringsmotstånd | <20 | 60 | 100 | 150 | |
EN 374:2003
Skyddshandskar mot kemikalier och mikroorganismer
Denna standard specificerar handskars förmåga att fungera som en barriär mot kemikalier och/eller mikroorganismer. Standarden består av tre delar:
- Del 1: Mekanisk och fysisk integritet (enligt EN 388:2003)
- Del 2: Motstånd mot penetrering (EN 374-2:2003)
- Del 3: Motstånd mot penetrering av kemikalier (EN 374-3:2003)
Del 2: Motstånd mot penetrering (EN 374-2)
2Två tester görs i denna del av EN 374:2003:
- Luftläckagetest. Handsken fylls med luft och sänks ned i en behållare med vatten. Läckage identifieras genom synliga bubblor.
- Vattenläckagetest. Om vatten läcker ut är handsken felaktig.
Handskarna får inte läcka och bör inspekteras i enlighet med den acceptabla kvalitetsnivån (AQL).
| Prestandanivå | Acceptabel kvalitetsnivå (AQL) |
| 3 | <0,65 |
| 2 | <1,5 |
| 1 | <4,0 |
Ju högre nivå, desto bättre prestanda.
En handske skyddar mot bakterier och svampsporer om den uppnår minst penetrationsnivå 2.
Del 3: Motstånd mot permeation av kemikalier (EN 374-3:2003)
Permeation är en process vid vilken en potentiellt farlig kemikalie transporteras genom ett material på molekylnivå. I laboratoriet mäts genombrottstiden med en parameter kallad permeation.
Genombrottstid är den tid som det tar för en potentiellt farlig kemikalie att tränga igenom handskmaterialet och nå insidan av handsken. Genombrottstiden fastställs genom att man applicerar en potentiellt farlig kemikalie på handsken och mäter hur lång tid det tar innan kemikalien tränger igenom. Detta ger en indikation om hur länge en handske kan användas med en viss kemikalie.
| Prestandanivå | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
| Uppmätt genombrottstid (min) | ≥10 | ≥30 | ≥60 | ≥120 | ≥240 | ≥480 |
Även om testerna utförs i enlighet med normen har faktorer som temperatur och sträckning stor inverkan på hur snabbt kemikalien tränger igenom handskmaterialet. Granberg rekommenderar en säkerhetsmarginal på 25 %.
Fullständigt kemikalieskydd
A B C| Lista med tolv definierade standardkemikalier | |||
| Kodbokstav | Kemikalier | CAS-nr | Klassificering |
| A | Metanol | 67-56-1 | Primär alkohol |
| B | Aceton | 67-64-1 | Keton |
| C | Acetonnitril | 75-05-8 | Nitrilblandning |
| D | Diklormetan | 75-09-2 | Klorinerad paraffin |
| E | Koldisulfid | 75-15-0 | Svavel innehållande organisk förening |
| F | Toluen | 108-88-3 | Aromatiskt kolväte |
| G | Dietylamin | 109-89-7 | Amin |
| H | Tetrahydrofuran | 109-99-9 | Heterocyklisk och eterförening |
| I | Etylacetat | 141-78-6 | Ester |
| J | n-Heptan | 142-82-5 | Mättat kolväte |
| K | Natriumhydroxid 40 % | 1310-73-2 | Oorganisk bas |
| L | Svavelsyra 96 % | 7664-93-9 | Oorganisk syra |
Lågt kemikalieskydd
A...L 1...6- A _ _ L Bokstavskod, refererar till den kemikalie som blivit testad.
- 1 _ _ 6 Nummerkod, refererar till genombrottstid.
A...L 1...6- A _ _ L Det krävs ingen referens till test och resultat.
- 1 _ _ 6
EN 407:2004
Skyddshandskar mot termiska risker.
Denna standard anger termisk prestanda för skyddshandskar mot värme och/eller brand.
Typen och graden av skydd visas med ett piktogram följt av en serie med sex prestandanivåer, kopplade till specifika skyddsegenskaper. Handskarna måste även uppnå minst Prestandanivå 1 för standarden EN 388:2003 för nötningsmotstånd och rivmotstånd.
abcdef- aBrännbarhetsmotstånd (x, 0-4)
- bKontaktvärmemotstånd (x, 0-4)
- cMotstånd mot konvektionsvärme (x, 0-4)
- dMotstånd mot strålningsvärme (x, 0-4)
- eMotstånd mot små stänk av smält metall (x, 0-4)
- fMotstånd mot smält metall (x, 0-4)
Nivå X betyder att detta test inte kan utföras på handsken i fråga. Ju högre nivå, desto bättre prestanda.
A - Brännbarhetsmotstånd (Prestandanivå 0–4)
Baserat på hur länge materialet fortsätter att brinna och glöda efter att lågan har avlägsnats. Lågan hålls mot materialet i 15 sekunder.
Handskens sömmar får inte gå av efter en tändningstid på 15 sekunder.
| Prestandanivå | Efterbrinntid (s) | Efterglödtid (s) |
| 1 | 20 | Inget krav |
| 2 | 10 | 120 |
| 3 | 3 | 25 |
| 4 | 2 | 5 |
B - Kontaktvärmemotstånd (Prestandanivå 0–4)
Baserat på det temperaturområde vid vilket användaren inte kommer att uppleva smärta under minst 15 sekunder. Under testet exponeras handskens material för höga temperaturer (upp till 500°C). För att uppnå den relevanta prestandanivån får temperaturen på insidan av handsken inte stiga mer än 10°C inom tröskeltiden (15 sekunder).
| Prestandanivå | Kontakttemperatur °C | Tröskeltid |
| 1 | 100 | 15 |
| 2 | 250 | 15 |
| 3 | 350 | 15 |
| 4 | 500 | 15 |
C - Motstånd mot konvektionsvärme (Prestandanivå 0–4)
Baserat på hur länge handsken kan fördröja överföringen av värme från en låga.
Tiden det tar för värmen från en gaslåga att höja handskens innertemperatur med 24 °C.
D - Motstånd mot strålningsvärme (Prestandanivå 0–4)
Baserat på hur länge handsken kan fördröja överföringen av värme när den exponeras för en strålningsvärmekälla.
E - Motstånd mot små stänk av smält metall (Prestandanivå 0–4)
Antalet droppar av smält metall som krävs för att insidan av materialet skall uppnå en temperatur av 40 °C.
| Prestandanivå | Antal droppar |
| 1 | 10 |
| 2 | 15 |
| 3 | 25 |
| 4 | 35 |
F - Motstånd mot smält metall (Prestandanivå 0–4)
En konstgjord hud av PVC fästs på insidan av handskmaterialet. Skyddsnivån avgörs av hur många gram smält metall som krävs för att skada den konstgjorda huden. Testet har misslyckats om metalldropparna fastnar på provbiten eller om provbiten punkteras eller antänds.
| Prestandanivå | Smält järn (g) |
| 1 | 30 |
| 2 | 60 |
| 3 | 120 |
| 4 | 200 |
EN 511:2006
Skyddshandskar mot kyla (ned till 50°C).
Skydd mot kyla visas med ett piktogram följt av en serie med tre prestandanivåer, som är kopplade till specifika skyddsegenskaper.
abc- aMotstånd mot konvektionskyla (x, min. 0, max.)
- bMotstånd mot kontaktkyla (x, min. 0, max.)
- cVattengenomträngning (x, 0/1 – after 30 min)
X betyder att testet i fråga inte utförts. Ju högre nivå, desto bättre prestanda.
A - Motstånd mot konvektionskyla (omgivande kyla) (Prestandanivå 0–4)
Baserat på handskens värmeisolerande förmåga. Mätning av energin som krävs för att upprätthålla en konstant temperatur på en uppvärmd modell av en hand i ett klimatrum.
B - Motstånd mot kontaktkyla (Prestandanivå 0–4)
Mätning av handskmaterialets motstånd vid beröring av kalla föremål.
C - Vattengenomträngning (0 eller 1)
0 = vatten tränger igenom efter 30 minuter
1 = vatten tränger inte igenom efter 30 minuter
EN 455
Engångshandskar för medicinskt bruk.
Denna standard anger krav och tester för handskar för medicinska ändamål. Kraven beskrivs i Rådets direktiv 93/42/EEG för medicintekniska produkter.
Detta inkluderar tester för att bedöma avsaknad av hål, handskarnas mått och materialens mekaniska hållfasthet, såväl före som efter åldringsprocessen.
Del 1
EN 455-1 omfattar kraven och testningen av handskar för avsaknad av hål. För detta test föreskriver standarden att givet antal utvalda handskar utsätts för ett vattenläckagetest för att de ska kunna användas som undersöknings- eller behandlingshandske. Ett förutbestämt antal tas från ett parti tillverkade engångshandskar , och vattenfylls för att testa hålförekomst.
AQL (Acceptable quality level) 1,5 motsvarar en maximal risk på 1,5 % att en handske kan ha ett litet hål som kan släppa igenom vatten, och därmed mikroorganismer, genom materialet. AQL på maximalt 1,5 krävs för att handskarna skall få användas för undersökning och behandling.
Del 2
EN 455-2 beskriver testkraven för fastställande av fysiska egenskaper, inklusive draghållfasthet, före och efter åldrande, hos medicinska handskar. Handskar av olika material och för olika användning kräver olika hög draghållfasthet.
| Operationshandskar | Undersöknings-/behandlingshandskar tillverkade av natur- och syntetgummin (latex och t.ex. nitril) | Undersöknings-/behandlingshandskar tillverkade av termoplast (t.ex. vinyl och TEP-material) | |
| Kraften vid brott i Newton | ≥ 9.0 | ≥ 6.0 | ≥ 3.6 |
Del 3
EN 455-3 innehåller krav och tester för biologisk utvärdering. Standarden anger metoder för proteintestning (extraherbara latexproteiner är en betydande faktor vid latexallergi), puderhalter och endotoxinnivåer.
Del 4
EN 455-4 innehåller krav och tester för fastställande av hållbarhet. Standarden anger studier i realtid och accelererade hållbarhetsstudier, för att möjliggöra för tillverkare att bevisa att deras produkt klarar upp till tre år (vanligtvis) utan att förlora sina egenskaper, samt att produkten uppfyller kraven enligt EN 455.
EN 12477:2001
Skyddshandskar vid svetsning.
Denna standard tillämpas på skyddshandskar som används i manuell metallsvetsning, -skärning och liknande processer. Standarden innehåller referenser till kraven enligt EN 420, EN 388 och EN 407.
Överensstämmelse med EN 420, med undantag för längder :
Storlek 6: 300mm
Storlek 7: 310mm
Storlek 8: 320mm
Storlek 9: 330mm
Storlek 10: 340mm
Storlek 11: 350mm
Typ A: mindre fingerrörlighet och högre prestanda för fysiska egenskaper. Denna typ rekommenderas för alla svetsningsarbeten med krav på ökat skydd, med undantag för TIG-svetsning*
Typ B: ökad fingerrörlighet och lägre prestanda för fysiska egenskaper. Denna typ rekommenderas för TIG-svetsning.
Lägsta prestanda som krävs:
| Krav | Standard | Typ A | Typ B |
| Nötningsmotstånd | EN 388 | Nivå 2 | Nivå 1 |
| Skärmotstånd | EN 388 | Nivå 1 | Nivå 1 |
| Rivmotstånd | EN 388 | Nivå 2 | Nivå 1 |
| Punkteringsmotstånd | EN 388 | Nivå 2 | Nivå 1 |
| Brännbarhetsmotstånd | EN 407 | Nivå 3 | Nivå 2 |
| Motstånd mot kontaktvärme | EN 407 | Nivå 1 | Nivå 1 |
| Motstånd mot konvektionsvärme | EN 407 | Nivå 2 | - |
| Motstånd mot stänk av smält metall | EN 407 | Nivå 3 | Nivå 2 |
| Fingerrörlighet | EN 420 | Nivå 1 | Nivå 4 |
*TIG-svetsning (Tungsten inert gas) är en bågsvetsningsprocess som använder en icke-smältande elektrod av tungsten för att skapa svetsen.
Piktogram för EN-standarder gällande handskar
EN 420
EN 455
EN 374-3EN 511
EN 374-3
EN 659EN 374-2
EN 1082
EN 1149EN 388
EN 10819
EN 421EN 12477
EN 421
EN 407